Risig med tankar om droger och jämställdhet

Lördagkväll och jag är risig och lite ensam och håglös. Det började kännas i kroppen id fyratiden. Lite halsont. Lite fruset. Så i eftermiddag blev det ingen simning.

Träffade en finsk kille idag på eftermiddagen. Han har varit här i fem år och har hamnat i ett tungt drogmissbruk. Hans vänner i Finland har kontaktat mig för att få hem honom, men han har sin flickvän här som han inte vill lämna. Han är medveten om att han om inte åker hem så är risken stor att han åker hem i en svart liksäck. Det händer med jämna mellanrum här. Droger finns precis överallt och många unga killar kommer hit, röker på, och fastnar i missbruk. Droger är billigt och lättillgängligt. Några dör av överdos. Andra skickas hem av myndigheterna när de inte längre klarar sina grundläggande åtaganden utan hamnar på gatan. Då får de aldrig komma tillbaka.

Det är tragiskt och det värsta är att droghandeln här kontrolleras av människor med makt och inflytande. Unga västerlänningar kommer hit och drogar för det är billigt och ingen kontroll, och bidrar till korruption och till att även 1000-tals unga kambodjaner fastnar i drogträsket. Man räknar med att kanske 30 procent av eleleverna mellan 15 och 17 år i Phnom Penh någon gång har prövat metaamfetamin (yama).

Igår var jag på ett seminarium om våld mot kvinnor och barn och hur man bättre kan engagera män. En rapport släpptes i samband med seminariet som tydligt visade hur könsroller skapade våld och elände i familj och samhälle. En oroväckande trend är unga män mellan 15 och 24 år visar en ökande tolerans för sexuellt våld. De senaste två åren har anmälningarna våldtäkter ökat. Anmälningsbenägenheten har med största säkerhet ökat. Samtidigt upplevs våldtäkterna som mer våldsamma än förr och många gånger mördas kvinnan för att hon inte skall skvallra. Metoderna är ibland rent bestialiska. Ofta är unga flickor offer, men även våldtäktsmännen är ofta unga. Väldigt vanligt är gruppvåldtäkter på unga kvinnor som arbetar som ölflickor eller värdinnor på karaokeställen.

Kambodja har på senare år fått ett stort inflöde av våldsporr och medelåldern då man första gången ser en porrfilm är drygt 13 år. I en undersökning från 2005 var det bara 16,5 procent som inte sett porr. Många unga är försvarslösa mot det inflytandet på deras sexualitet eftersom det inte förekommer någon sexualundervisning att tala om. "Porr lär unga människor sexuella manuskript, om pornografin också är våldsam lär man sig ett våldsamt manuskript", säger undersökningen.

Samtidigt visade undersökningen i rapporten också hur även män uppfattade sin roll som försörjare, makthavare och stark beskyddare av familjen samt familjens heder som betungande och svår. Man ville inte ha det så, men det sociala trycket utifrån att upprätthålla könsrollerna uppfattades som väldigt starkt. Det verkade helt enkelt saknas ett utrymme att diskutera vad det innebär att vara man.

Män upplevde ett tryck från sina fruar att också upprätthålla sin roll som man. Även många kvinnor tyckte att männen hade rätt att slå sina kvinnor om de inte skötte sig. Om till exempel kvinan inte tog hand om barnen på ett "bra" sätt ansåg nästan hälften, 45 procent, av kvinnorna att hon förtjänade att bli slagen.

När resultatet diskuterades och strategier presenterades för att ändra situationen så var det tydligt att man måste arbeta med männen.

I Sverige verkar det som jämställdhetspolitiken gått i stå. Man har fastnat i en diskussion om "feminism" är bra eller inte. Men det slog mig i diskussionen kring strategier för att komma tillrätta med könsrelaterat våld, hur lika länder världen över ändå är. Även i Sverige har vi en strömning där man vägrar se strukturella skäl bakom könsrelaterat våld.

En strömning där enstaka fall av kvinnors övergrepp på män lyfts fram som tecken på en feministisk konspiration.
Eller så vägrar man se att kvinnors övertag i vårdnadstvister faktiskt är ett resultat av de stereotyper som "feminister" världen över försöker undanröja.
Eller så motsäger man sig själv och säger att kvinnan är mer biologiskt lämpad att ta hand om barnen, för att i nästa andetag hävda att män är förfördelade i vårdnadstvister.