Översvämming i staden

Idag regnade det. Det tog mig över en timme att ta mig hem med tuc-tuc. Allt var blött och på gatorna stod vattnet upp till halvmeterdjup på sina ställen - även på de stora boulevarderna. Det känns som det blivit värre de senaste åren. Häromveckan fick jag ju lämna bilen på stan en natt efter ett restaurangbesök. Den är fortfarande blöt inuti och luktar avloppsvatten.

För några år sedan bestod Phnom Penh av öppna vattendrag och stora våtmarker. När regnen kom slukade dessa överskottsvattnet. Ända tills för några år sedan var också de flesta gator obelagda. Gatorna var i princip leriga breda kostigar. När nu ytorna hårdgjorts så har inte vattnet någonstans att ta vägen. De få avloppsbrunnarna som finns täpps också snabbt igen av skräp som ligger på gatorna.

Men frågan är om det inte är förlusten av sjöarna och våtmarkerna som är den stora boven. Den senaste sjön att fyllas igen är Boeng Kak. Den som besökt Phnom Penh som ryggsäcksturist har säkert någon gång tittat ut över sjön och solnedgången med något att dricka i handen.
Ett anonymt företag, Shukau Inc., med dolda ägare har fått uppdraget att fylla igen sjön för att bygga en ny stadsdel. Många menar att det också finns kopplingar till den politiska toppen i landet.

Man fyller inte bara igen sjön utan man kör också bort de som bor där idag. Detta händer hela tiden i Phnom Penh, och det är en ytterst trist utveckling. Boeng Kak var en oas i staden och den okänsliga utvecklingen av Phnom Penh har i Boeng Kak tagit rent groteska former. Området hade en enorm potential som rekreationsområde och turistattraktion. Man kommer att ångra det här om ett decennium då staden kommer att börja bli lika opersonlig som vilken asiatisk tvåmiljonerstad som helst. Man verkarp å något sät sakna strolthet över sin stad och dess historia.

Så var det då det här med vattnet. När Boeng Kak har fyllts igen har Shukaku absolut ingen koll på vattenflödena. Detta innebär att stadsdelar flera kilometer från sjön plötsligt ör översvämmade dagar i sträck. De som bor nära har det ännu värre. Det stillastående vattnet som aldrig rinner bort luktar och man får utslag på kroppen. Det är ju regnvaten utan bräddavloppen som övesvämmas - människor bor i en sjö av avloppsvatten i och under husen.
Oberoende utländska konsulter varnade för detta tidigt, men ingen ville lyssna eftersom Shukaku hade beskydd från högsta ort. Det viftades bort; australiensare kan ju inte veta hur kambodjanskt vatten rinner. En undermålig miljökonsekvensbeskrivning gjordes för att kunna genonmföra projektet så fort som möjligt.
Fast personligen tror jag man får lägga projektet på is några år. Den globala finansiella krisen har knäckt fastighetsmarknaden. Alla som har byggt lägenhetskomplex står med outhyrda lägenheter och halvfärdiga lägenheter finns överallt runt staden och skräpar ner stadsbilden. När jag ser detta känner jag mig rätt så glad för att vi har vår bygglagstiftning i Sverige.

Så nu sitter man ofta fast i trafiken i regnet och det är rätt trist. Jag skyller på Shukaku. När jag kommer hem sätter jag mig på balkongen och tittar på den koreanska frun i huset tvärs över gatan, som gjort om sin balkong till en driving range(!). Jag lyssnar till det ihåliga ljudet av en golfboll som träffas av en Driver. Om och om igen.